:'(

Länge sen jag fällde tårar. Men läste nyss lite saker jag skrivit om min morfar.
Man kan inte beskriva med ord hur mycket jag saknar han, hur mycket han betyder för mig.
Jag behöver dig! Det gör jag värkligen.
Du var min bästa vän du förstod mig och nu skulle jag behöva dig mer än någonsin.

Jag önskar jag var sex år igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0